Brum brum från björnbärssnåren

De vilda björnbärssnåren blir fler för varje år här.

Det ena taggiga björnbärssnåret efter det andra börjar dyka upp längs med promenadstråken här och skvallrar om hur det såg ut innan de intilliggande skogarna togs ner. Min blivande fruktträdgård har också blivit med björnbär, fast i en lite tamare version.

Av någon anledning hade hon bärbuskar

När min dotter skulle flytta från en lägenhet som låg på tredje våningen för ett par år sedan, skickade hon ett sms och undrade om jag hade plats för några bärbuskar. Det var ett trädgårdshallon och ett dito björnbär som det handlade om. Av någon anledning hade hon tydligen haft dem i kruka ute på balkongen, men ville nu inte ta med sig dem när hon skulle flytta.

Jag tackade ja, fick dem och grävde ner dem i samma eländiga hörn som den stackars krusbärsbusken stod i, där de också glömdes bort.

Trädgårdsbjörnbären har inga taggar, men stora bär.

När man minst anar det

Jag höll noga koll på de vilda björnbären längs med promenadstråken i år och noterade varje gång som jag gick förbi att jodå, nu blommar de. Nu har de slutat blomma. Nu sitter det björnbär. Nu är de mogna. Jag plockade dem och kokade en burk björnbärsmarmelad efter det här receptet på Coop.

"Speciellt goda var de inte, men det skyller jag också på läget - och på att det är lätt att bli bortskämd med de vilda bärens rikare smaker."

Det jag missade var att björnbärsbusken här hemma hade exakt samma utveckling. Hade den haft ett mer gynnsamt läge så hade det förmodligen blivit en bra skörd. Nu hade den inte lyckats producera mer än några få, om än gigantiska, bär. Speciellt goda var de inte, men det skyller jag också på läget - och på att det är lätt att bli bortskämd med de vilda bärens rikare smaker.

En plats i solen

Att något måste göras åt placeringen stod helt klart, så för någon vecka sedan röjde jag en plats på solsidan strax nedanför den kulle som huset och trädgården står på. 

Med ryggen mot en solvarm berghäll och med rötterna i en upphöjd odlingsbädd av stenbumlingar, fylld med kompostjord, tror jag att det fådda björnbäret kommer att trivas bra. Där ska den få stå och hälsa välkommen och ge en föraning om vad som kan finnas bara några steg längre upp.